Meanwhile in Shanghai

På fredagskvällar har vi kvar våra traditioner från Sverige. Då är det inbokat fredagsmys. Att mysa innebär i vårt hem att dricka vin lite för tidigt, beställa hem mat, hetsäta upp maten. Bli mycket mätt. Och trött. Somna i soffan.

Men ibland blir det lite annorlunda. En gång emellanåt rubbas våra cirklar, liksom. Något blir inte riktigt som det ska. Vi hade druckit ett glas vin, beställt hem mat (det gick så långt som smort). Denna gången skulle maten vara från Hunan (eller var det Yunnan?, skit samma även denna gång). Det innebär mat som bl a smaksätts med chili. Ganska mycket chili. Vi bad dem att inte ta riktigt så mycket chili i maten, vi är ju svenskar och påpekade att mycket chili kan nämligen orsaka kramp, eller kanske yrsel. Man vill ju liksom inte chansa.

Våra numera goda vänner från Sherpas (värda ett eget litet insidereportage senare) kom upp för vår hiss, plingade på dörrklocka som spelar "London bridge is falling down, falling down, falling down" på en mycket hög volym, klev in och levererade maten.

Vi tog emot maten och skulle just börja hetsäta.



Vi anade direkt att något gått fel. Lena la pannan i Sherlock Holmes-aktiga veck och sa "-Hmmf, jag anar att något gått fel"



Kockarna spelade oss ett spratt! Ett practical joke, kan man säga. Istället för att inte ta så mycket chili i maten, så tog de inte så mycket mat i chilin. Vi blev först häpna, sedan skrattade vi åt det mycket festliga skämtet, därefter hetsåt vi och somnade i soffan.

Veckans glosa: 藥對胃= magmedicin