Meanwhile in Shanghai

Jag kom ivag sent hemifran idag. Brukar vilja undvika det. Men jag var sa trott, otroligt trott. Jag hatar kinesisk techno. Mr Chen gillar kinesisk techno, han kan tugga tuggumi i takt till musiken till och med. Det maste gora ont i kakarna. Ska bli kul att ata pa Cuivre. Nar at vi nagot vasterlandskt senast? Fan va skrynklig min skjorta blir i bilen. 20 minuter kostade det mig i morse. Kunde gjort nagot annat med den tiden, sovit till exempel. Varfor far jag tvangstankar att vicka pa tarna nar jag springer? Varje varv igar. Runt, runt. Vick, vick. Konstigt. Undrar om man tappar tid pa det? Undrar om det hant pa elitniva? "-Han ar nu nastan 8 sekunder efter kenyanen! 8 sekunder!! Kanske vickade han pa tarna i bortre kurvan?" Nej, det hander nog sallan. Denna laten ar samst pa skivan. Spice girls samplade med vers pa kinesiska. Det blommar jattestora rosenbuskar utmed vagarna. Sa dags nu. Lite nervos idag kanske. Nej, kanske inte. Spand later battre. Jag ar spand idag. Jaha, Macau da ja. Forsta gangen jag bor pa en skola sedan Upplands Bro gymnasiet 1993. Nu har jag levt dubbelt sa lange som jag hade gjort 1993. Da var man bara halv med andra ord. Nej DEN HAR laten ar samst. I Kina spelar gamlingarna Mahjong pa internet nufortiden. Familjerna har inte tid att umgas med dem langre. Det betraktas som utveckling. Lite bilar pa vagen idag. Tomt just nu. Fyra filer for oss sjalva. Mr Chen valjer vant att ligga sa nara mittracket som det overhuvudtget ar mojligt. Det gor alla. Ska bli gott med kaffe om en stund. Nagon gang vill jag ha ett jobb dar jag kan ata frukost innan, och lasa tidningen som vuxna ska gora. Titta pa rubrikerna och saga "uhmm, ahhjuuum" innan jag utan att titta pa ostmackan, trevar efter den och tar ett bett fortfarande med tankarna och blicken i oversvamningens Bangkok. Nu ar jag sen. Jakligt sen. Det finns inga bensinmackar i Kina. Eller? Man ser dem sa sallan. Sinopec heter de har. De som inte finns.