Brev från Körsbärsdalen

  
Nu står körsbären i full blom i Tokyo. "Hanami" som japanerna kallar det. Astrid Lindgren kallade det Nangijala.
 
Tokyo har fått makt över mig. Jag längtar inte till Tokyo, jag känner det mer som en hemlängtan.
 
Kanske kan de här bilderna hjälpa till att förklara varför.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Husmorstips 2.0...

 
....eller Riktiga kvinnors tips som vår allra trognaste läsare väljer att kalla det. Alldeles för värdefulla för att ligga och skvalpa i kommentarsfältet, så jag ger er: Malinmaskmongos riktiga kvinnors tips:
 
 
Var inte ledsen husmor. Här kommer riktiga kvinnors tips.
 
 
Husmorstips 1:
Tryck en liten skumgodis i botten på glasstruten, så rinner inte glassen ut.
Riktiga kvinnors tips :
Sug ut glassen genom botten på struten, förmodligen ligger du
ändå på soffan och äter den.


Husmorstips 2:
För att hindra potatisen från att gro, lägg ett äpple i potatispåsen.
Riktiga kvinnors tips :
Köp pulvermos, det håller ett år.


Husmorstips 3:
När det står i kakreceptet att du ska strö kakformen med ströbröd,
använd lite kakmix istället, så blir det inte vita fläckar på den färdiga kakan.
Riktiga kvinnors tips :
Gå till bageriet. De kan till och med dekorera kakan åt dig.


Husmorstips 4:
Om du råkar salta maten för mycket under kokningen, lägg i en skalad potatis, som suger upp överblivet salt ur maten på ett ögonblick.
Riktiga kvinnors tips:
Om du saltar maten för mycket under kokning, så tråkigt då. Upprepa
efter mig Riktiga kvinnors motto : Som jag lagar maten, så äter du den
och så vill du ha den.

Husmorstips 5:
Linda in sellerin i aluminiumfolie när du lägger den i kylskåpet och den
håller sig färsk i flera veckor.
Riktiga kvinnors tips:
Selleri? Aldrig hört talas om.

Husmorstips 6:
Pensla pajskalet med lite vispat ägg för att göra den glansig.
Riktiga kvinnors tips :
På de frysta pajförpackningarna står det inget om pensling med ägg,
alltså behövs det inte.


Husmorstips 7:
För att bota huvudvärk: Ta en lime, dela den i två delar och massera din panna med dem. Dunkandet försvinner.
Riktiga kvinnors tips:
Ta en lime, blanda den med Tequila. Kyl och drick. Du kanske fortfarande
har huvudvärk, men vem bryr sig.


Husmorstips 8:
Släng inte överblivet vin. Frys ner det till iskuber för kommande grytor och såser.
Riktiga kvinnors tips:
Överblivet vin ?????
 
 
 

Husmorstips

 
Det händer ibland att man får ärva svenska tidningar här. Ofta med kaffefläckar på de sönderbläddrade sidorna och nästan färdiglösta korsord i. Häromdagen fick jag ärva en Allers från 2011. Svältfödd på svenska ord i tryck  insåg jag snabbt dess värde och tog mig an detta litterära verk i omgångar. Läste del 3 av 5 av "Det plågade hjärtat" ena dagen och om Birgittas nattliga värk i benen nästa. Så kom jag fram till Läsarnas bästa tips. Och herregud vilka kloka och uppfinningsrika människor det finns. Eller vad sägs om följande tips?
 
När jag kokar spagetti bryter jag först av den på mitten,
så blir den både lättare att få ner i kastrullen och att äta.
Majvor
 
Ska man skära riktigt tunna skivor av äpple, exempelvis till en läcker dessert,
är det osthyvel som gäller.
William
 
Virknål 3 är perfekt att använda för att rensa ur skaldjurklor.
Det går snabbare än med vanliga skaldjursknivar.
Ingrid
 
 
Shanghais motsvarighet till Läsarnas bästa tips finns på tunnelbanan. På en liten tv-skärm tipsas det om både det ena och det andra. Min favorit hittills är Pringels-skärskyddet. Så här gör du: Ta ett pringelslock. Gör hål i sidorna. Klipp upp ett gummiband och trä det genom ett smalt plaströr (minns inte riktigt vad detta rör kom ifrån). Trä iggummibandet genom hålen på locket. Knyt fast. Och vips så har du gjort dig ett fingerskydd! Superpraktiskt när du ska skära tofu.
 
 
 
Det är inte klokt vad klok man blir av att läsa Allers och åka tunnelbana i Shanghai.
 
 
 

3月8日

 
 
Kvinnor och män, pojkar och flickor! Hoppas ni firar ordentligt.
 
 
 
 

Kepler Track

 
Det finns platser som verkar vara ororda sedan tusen ar. Platser dar man viskar till varandra. Platser dar man kanner sig liten utanpa och stor inuti. Det finns tider da man kommer tillbaka till alltings ursprung. Bilderna kommer fran en sadan plats och en sadan tid. Jag viskar till er: Bilderna visar inte allt, men folj med, lyssna, andas. 
 
 
Inte ens solen har tilltrade till delar av denna natur. Stundtals bryter den anda igenom tradkronorna och belyser punkter. Den vill guida oss, vi ska inte missa nagot.
 
 
Pa hojderna kunde vi se flera mil bort. Vi sag platser dar manniskor kanske aldrig satt sin fot. Hela tiden tog vi oss framat, framat. Vi sag pa vara egna fotter. Tank att vi satt dem har.
 
 
Sjon lag stilla nedanfor bergen. Det var helt stilla. Vi stannar till och vilar ibland. 
 
 
I stugan vid Mount Luxmore stannade vi over natten. Energiforraden fylldes pa med frystorkad mat. 
 
 
Att laga mat ar bra for sjalen. Att gora det med denna utsikt ar ren magi.
 
 
Under natten hade en dimma sokt sig in over bergen. En fuktig kyla letade sig igenom lagren av klader. Inne i stugan vantade resten av vandrarna otaligt pa Park Rangerns senaste vaderleksrapport. Vi kladde oss varmt om gav oss av.
 
 
Daggen lag over tuvorna och spindelnaten sag ut att vara tjocka som garn.
 
 
Efter en stund ljusnade det i den tata dimman. Det var som om nagon plotsligt tant en lampa. Men dimman bestod ytterligare nagra hundra meter. Och plotsligt, pa nagra meter, steg vi upp och ut over molnen. Vi kommer aldrig glomma den synen. 
 
 
Lager efter lager akte overdragskladerna av. 15 grader, 20 grader.  
 
 
Genom vara solglasogon sag vi ut over vad som sag ut att vara ett snotackt landskap. Enstaka toppar reste sig ovan molntacket.
 
 
Pa vag mot den absoluta toppen andrades landskapet igen. Sten, grus och damm overallt. Man snavade sig uppat och framat. Benen borjade kannas tunga.
 
 
 Vyn uppifran paminnde om att se ut fran ett flygplansfonster.
 
 
Andra etappen den dagen handlade om att ta sig ner mot tradlinjen igen. Vi kom fran berget till hoger i bild. Tittar man nogrannt kan man ana leden.
 
 
Vi folje bergskammarna och sag i fjarran den sista nedstigningen tillbaka mot skogen. Man ser den pa bilden.
 
 
Vi stannade for att vila. Fastan vi var hungriga satt vi lange och bara tittade. Vi satte ner vara barfota fotter i det varma gruset. En lunch att minnas.
 
 
Vi gick vidare i den varmande eftermiddagssolen. Under oss lostes molnen upp och vi borjade se fjordar och skogar som tidigare legat dolda. De branta partierna blev allt mer hisnande och svindlande. Tidigare hade man liksom trostat sig med att man skulle landa mjukt pa molnen.
 
 
 Tillbaka inne i skogen. Det som i borjan av var vandring varit bokskog hade nu ersatts av regnskog. Vi stapplade nerat. En liten fagel satt pa stigen framfor oss. Nar den sag oss flog den inte ivag utan hoppade framat och satte sig vid vara fotter. Den satt dar en stund och betraktade oss. Forvanade tittade vi pa den. Efter en stund tillat den oss att passera. Det har var hans plats pa jorden, inte var.
 
 
Under den sena eftermiddagen kom vi till nasta overnattningsplats. Vi valde varsinn sang och packade upp ombyten. Darefter gick vi ner till en back och badade.
 
 
Vi startade nasta dags vandring tidigt. I borjan tog vi oss natt och jamnt fram med ficklampor i den tata skogen. Lagom till vi kom ut i ett trasklandskap letade sig morgonsolen in i dalgangen.
 
 
Efter att ha gatt utmed en sjo under nagon timme nadde vi en flod. Vattnet var akvarieklart och i floden stod en mangd kraftiga oringar och kampade mot strommen. 
 
 
 Efter tre dagars vandring var vi tillbaka dar vi borjade. Trotta och tagna. Aldrig har uttryckte "det ar resan som ar malet" kannts sa sant.
 
 
 

RSS 2.0