Om en pojke

Det är våren 1985. Jag sitter stilla någonstans längst bak i klassrummet. Det är alldeles tyst. Solen skiner in lite och speglar sig i de blåfärgade bänkarna trots att markisererna försöker stänga den ute. Någon snörvlar lite, det har precis varit en lång vinter, men nu är den slut och videungen har slagit ut bredvid lekparken.

Snart kommer det att ringa ut, men jag vill hinna klart. Jag har en liten bild kvar att rita på mitt mästerverk, men den är svår. Jag tvekar mellan två olika nyanser bland kritorna. Grå kanske, eller mer brun? Just nu är det bara en bild av ett träd men snart kommer det vara ett perfekt omslag, en talande bild. Den lilla teddybjörnen börjar ta form, jag ritar av den direkt ur en bok fastän den sitter som inbränd på min hornhinna. Det blir bra, förvånansvärt bra. Jag har egentligen aldrig haft någon talang för att rita utan fått tvinga mig till tålamod och kämpat med alla detaljer. Just innan klockan ringer är mitt arbete till slut klart. På omslaget är det en koala som sitter i ett eukalyptusträd. Under det finns rubriken: "Australiens djurliv - en annan värld". Mitt specialarbete i fjärde klass. Jag önskade så att man någon gång i livet skulle få se allt detta i verkligheten, men det kändes avlägset. Jag lade ner det ihophäftade arbetet i skolbänken och nöjde mig med att det var en vacker dröm. Jag sprang sedan ut på skolgården och korsade mellan vattenpölarna bort mot grusplanen. Det luktar fortfarande från skolmatsalen men det märker jag inte. Bilden av koalan har liksom hängt sig kvar.

Tänk ändå, en annan värld.


*****

2012, den 19e januari. Jag sitter på flygplatsen i Shanghai. Om en timme lyfter planet till Sydney. Jag och Lena dricker varsin kaffe och fingrar på våra telefoner. Jag har ingen resfeber. Jag känner absolut ingenting mer än att det ska bli skönt med semester. Jag har blivit en mästare på att leva i dagen. Imorgon är vi i Australien, DÅ ska det bli kul. Nu dricker vi kaffe. Gott kaffe förresten. Vänstertrafiken bryder mig ändå. Jag kan inte göra något med vänster, absolut ingenting. Undrar om det gäller även i trafiken? Kommer jag köra helt åt helvete, kommer alla att tuta på mig innan polisen stannar oss och säger att jag helt enkelt får sluta upp med dumheterna? Nej, det ska nog funka ändå.

"Tänk, nu är vi snart i Australien" säger Lena. "Jag vet, helt sjukt!" svarar jag. Fast egentligen tycker jag inte att det är helt sjukt. Det är fullkomligt självklart att vi snart är där. Jag vet att Lena tänker likadant. Det är en fullkomligt självklar konsekvens av att vi köpt biljetter några månader tidigare. Vi säger så här för att försöka locka fram den där känslan från semestrarna när man var liten. När man såg allt för första gången. När det var konstigt att glassen bara kostade hälften så mycket som i Sverige. Man ville ta en bild på glassen och berätta om den för alla kompisar när man kom hem. Otroligt! Man badade i en sjö där vattnet var klart, mycket klarare än i Sverige ska ni veta! Otroligt!

Men nu vill inte känslan infinna sig. Vi pratar om det där. Fattar man inte? Eller är man någon annan idag?


*****

2012, den 5e februari. Vilken resa! Vi sitter på flygplatsen och kan se Sydneys skyskrapor i horisonten. Solen skiner. Resan börjar redan förvandlas till minnen. Vi sitter och pratar och börjar de flesta meningar ungefär "Kommer du ihåg när vi var i Mansfield?" "När vi gick upp tidigt och solen sken, det var helt tyst och vi hade hela semestern framför oss" "Ja, det var fantastiskt" Vi har fått se så mycket. Allt har varit bra, det har varit äventyr och avkoppling. Framförallt har det varit frihet.

Ett minne har fastnat. Känslan av att sätta sig i bilen tidigt på morgonen och fortsätta en resa genom bergen i inlandet. Ingen brådska, och inga måsten. Den känslan kommer jag komma ihåg. Eller när man badade i vågorna på kvällen i Lorne. Klockan var åtta, men stranden var full och den orangea kvällssolen började spegla sig i ytan.

Just det, sen fick vi se en koala också, eller flera stycken faktiskt. Vilda. Det var en upplevelse. Otroligt egentligen. De satt där och tittade på oss från eukalyptusträden.

Plöstligt minns jag något. Jag har sett bilden innan. Jag letar bland gamla minnen för att förstå varifrån. Jag har ritat den. Det är inget foto. Jag ritade den på omslaget till ett specialarbete i fjärde klass. Nu minns jag. Jag minns allt. Hur jag fantiserade om hur det skulle vara i Australien. Det sades ju att det var som en annan värld! Långsamt börjar ett vemod växa fram. Jag önskar så att det var den där 10 åriga pojken som fått se detta istället för jag. För honom hade det varit magiskt. Minnet fladdrar iväg när en metallisk hög röst meddelar att vi ska stiga på planet. Jag sätter mig på flyget och börjar sortera mina minnen.

Det här är vad jag ser:
























































































































... en annan värld


Kommentarer
Postat av: Lina

Hade gråten i halsen när jag läste högt för Jocke om hur du längtade till Australien när du va liten och att du önskade att den 10åriga Martin hade fått se allt istället! Sjukt fina bilder! Vilket äventyr! Och det är hajen man skymtar i vattnet va?! Vad va det ni grillade Portabello?

2012-02-10 @ 12:52:09
Postat av: malinmaskmongo

Martin du skriver så himla vackert!!! Jag blev som Lina nästan lite rörd.

Bra där :-)

Skulle det skita sig med din nuvarande karriär kan du bli författare. Du verkar ju även ha fördelen att kunna illustrera dina egna verk...

Om du vill kan du väl lägga ut något eget allster på bloggen nästa gång så ska jag bedömma den, hårt men rättvist så klart, för att utröna dina chanser att lyckas.







Lena looking hot as always.



2012-02-10 @ 14:08:08
Postat av: malinmaskmongo

Martin du skriver så himla vackert!!! Jag blev som Lina nästan lite rörd.

Bra där :-)

Skulle det skita sig med din nuvarande karriär kan du bli författare. Du verkar ju även ha fördelen att kunna illustrera dina egna verk...

Om du vill kan du väl lägga ut något eget allster på bloggen nästa gång så ska jag bedömma den, hårt men rättvist så klart, för att utröna dina chanser att lyckas.







Lena looking hot as always.



2012-02-10 @ 14:08:17
Postat av: Anonym

Vad ska man säga.....FANTASTISKT

2012-02-10 @ 15:41:18
Postat av: Ann

Otroligt fina, vackra, spännande och roliga kort -

Lena ser ut som en fotomodell ! Martin - tror nog att du tyckte alla bilresor till Italien också var spännande från det du var 10 år ?? : ))

2012-02-11 @ 10:53:41
Postat av: Monica o Calle

Inte visste vi att det var Australien du längtade till! Då navigerade ju pappa totalt fel eftersom vi brukade hamna i Italien!! Fattar inte att ni som nästan aldrig suttit på en hästrygg ger er upp i bergen på hästryggen, och ändå ser så glada och avslappnade ut. Tackar för alla vackra bilder,fast hajen önskar jag att vi sluppit!!! Snacka om änglavakt.

2012-02-11 @ 21:48:27
Postat av: Lotta

Underbara bilder, så fina ni är!

2012-04-16 @ 17:06:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0