Meanwhile in Shanghai

Hej på er. Bloggskugga har rådit ett tag. Vi är medvetna om det. Men, efter julfirande i Sverige, lägenhetsjakt, skolavslutning, årlig jobbfest och andra förpliktelser i Shanghai är vi nu tillbaka med kraft. Vi ger er.... en årskrönika! I senaste laget tycker kanske ni. Men se ni, det beror på vem man frågar. På söndag är det nämligen dags att lämna kaninens år bakom oss och ta klivet in i drakens. Det kommer bli ett gynnsamt år fyllt av förändringar om man ska tro kineserna.

2011 (och delar av kaninens år) var året...

 … då vi sa hej då till den svenska vardagen och hej till det stora äventyret i Öst. Ett äventyr som med tiden övergått i vardag, om än en annorlunda sådan. Så här i efterhand kan vi nog erkänna att vi sällan haft så mycket att stå i som innan vi satte oss på planet till Shanghai. Lägenhet skulle renoveras, jobb skulle lämnas över, lägenhet säljas, bohag packas, förråd rensas, magasinering ordnas, fighter om slängas eller sparas tas, nytt hus inredas, abonnemang sägas upp, bil säljas, adressändring ordnas, myndigheter informeras, visum fixas, avskeds tas, nytt hus hyras ut… Ja, ni förstår ju. Listan kan göras lång. Till andra i samma situation rekommenderar vi en dag ledigt eller två innan flytt.




Å andra sidan gjorde vår tidsoptimism att vi aldrig riktigt hann fundera över vad vi gav oss in på. Och kanske var det lika bra det. Mest för att det ibland helt enkelt är bra att inte ha tid att fundera så mycket. Väl på plats vore det synd att säga att Shanghai välkomnade oss med öppna armar. Råkyla, fukt och snöblandat regn i kombination med total oförmåga att förstå oss. Nä, vi fick allt lirka lite för att vinna hennes gunst. Men vad gjorde väl det när varje steg vi tog var ett äventyr och det kändes som vår närmsta framtid var ett oskrivet blad.

… som inleddes med en medvetet naiv inställning till allt vad olikheter mellan länder, kulturer och folk från olika delar av världen heter och avslutades med att vi kände oss som hemma så fort vi passerat Uralbergen på väg till Sverige för att fira jul. En spanjorska i Shanghai känns som en syster, en polack som en broder. Euron må vara ett fördärv men den europeiska gemenskapen har vi greppat nu.

… då det kändes som om stora delar av den för oss outforskade delen av världen plötsligt fanns runt hörnet. Hong Kong, Macau, Japan, Hangzhou, Peking. Och Shanghai då förstås.


        

… då vi drabbades av lyckorus säkert tre gånger i veckan. Bara av att gå utanför dörren.





...då vi hade sommar i nio månader på ett år och ibland lördag fyra dagar i veckan.





...då detta var "våran gata i staaan"





...då vi började säga Nihao istället för tjena och Ma Ding istället för Martin.


...då Hong Kong upptäcktes.





....då vi dansade i neon.





...och på gatorna.





...då vi vaknade dagen efter.





… då Lena lärde känna 44 kinesiska 8-åringar.

...då vi mötte en reptil med stil.





...då vi satt två timmar i förhör med kinesisk polis.





...då vi började säga "Martyyy. How many time do I have to tell ya?" och "Talkin' to me, huh?" efter avsnitt 64 av Sopranos.


...då vi bekantade oss med Shanghais trafik.





...då vi först gick all in.





...och sen gick all out.





...då Mahjong blev ett fredagsnöje.





..då grönt var skönt., men ganska sällsynt.





...då Martin på jobbet blev omdöpt til Ma Ai Lun (betyder: "The man who loves to argue", "Playboy", "The foreigner who loves chinese culture", "The horse lover" med mera beroende på vem man frågar)


..då detta var vår midsommarstång.





...då man förstod vad svensk sommar verkligen är .

     


...ett år fyllt av hopp.





Gott Nytt Drakår på er!

Dumplings till lunch och dumplings till middag. Kanske håller jag på att förvandlas till kines. Vid närmare eftertanke har jag nog en bit kvar, i alla fall när det gäller matvanor. Förra veckan berättade Angela, denna tålmodiga tjej som är den femte i ordningen att försöka lära oss kinesiska, att hennes favoritmat är tuppkam. När hennes pappa äter tupphuvudet ber hon alltid honom spara kammen till henne. Hennes syster däremot, hon ger inte mycket för kammen. Nej, ögon ska det vara om hon får bestämma. Stackars pappan, det blir ju bara hjärnan kvar till honom.

Förutom mat diskuterar vi ofta vårt andra favoritämne, kinesisk vidskeplighet, med Angela (ja, vi gör vad vi kan för att slippa trist kinesisk grammatik). Med allvarlig min har hon berättat för oss om olika siffror och tals betydelse. Siffran fyra, sì, gör man bäst i att undvika i Kina. På kinesiska är ordet för fyra nämligen likt ordet för död, sĭ. Siffran åtta, bā, är däremot omåttligt populär. Uttalet liknar ordet för att bli rik, fā. Talet 518 låter nästan som ”jag är rik” så det är också ett mycket bra tal. Man kan överallt se hur denna vidskeplighet och fixering vid siffrors betydelse genomsyrar kinesernas vardag. Maträtter kostar ofta 8 eller 88 RMB, bästa summan att ge någon i bröllopspresent är förstås 888 RMB. När man tecknar telefonabonnemang får man betala lite extra för telefonnummer med många åttor i. Telefonnummer med många fyror i reas däremot ut. För ett antal år sedan dömdes fem män i Peking till 1,5 års fängelse för slagsmål om en registreringsskylt med 8888 på. Att bo i ett hus med nummer 4 är ju förstås förödande. Men det löser man lätt genom att rita en cirkel runt husnumret, då stoppar man de negativa energierna från att flöda fritt och påverka hemmet negativt.

Under en av våra lektioner bjöd vi på jordnötter. Angela undrade då om vi ville ha tvillingar. Vi förstod inte riktigt frågan. Hon förklarade att eftersom det alltid är två nötter i ett jordnötsskal så ska man äta jordnötter om man vill ha tvillingar. ”In China you can only have one child. If you eat peanuts you will get twins. If you can get twins it will be perfect!” Där ser man.

Angela undrade om vi inte tror på sådant här i Sverige. ”Nähä, du” svarade vi, ”det gör vi verkligen inte.” ”Visserligen har vi otursnumret 13”, sa jag. ”Men det är ju mest på skoj”. ”Värst är fredagen den 13:e, det är en riktig otursdag! Då vill man helst inte ut och flyga”, fyllde Martin i. Sen ska man helst inte lägga nycklarna på bordet.. eller gå under en stege. Och ser du en svart katt gå över vägen ska du spotta tre gånger. Dödar du en spindel blir det regn. En krossad spegel ger dig sju års olycka.

Men det är ju bara sånt man säger. Peppar, peppar...

December har varit en jaktad manad. Mycket, mycket att gora. I vanliga fall handlar det om julmat, julklappar och pynt. Har har vi inte gjort nagon julmat, inte lyckats handla mer an en enda julklapp. Vi har mest varit jaktade. Det kanns som hemma!

Vi har forsokt att bringa lite julkansla till var lagenhet. Bland annat ar den smyckad med julrosor, en adventsstjarna och en julgran i plast. I koket star vinglogg (halv urdrucken) och saffransglogg (lite smuttad pa). Imorgon kommer Sheraton att leverera (Hollywood-fru-varning) var julskinka som vi lar fa skynda oss att ata upp. Vi har tillsammans med ca 300 andra svenskar atit hotelllagat julbord. Vi har frusit lite granna, mest inomhus. Lena har bakat pepparkakor och hangt nagra exemplar i vara fonster. Vi har atit skinkmacka (bestaende av prosciuttu  di parma och dijonsenap pa baguette forvisso). Vi har haft gloggfest med tillhorande huvudvark dagen efter. Vi har kopt portvin som man kan smutta pa nar man star i koket. Nagonstans dar slutar det nog.

Kanslan i Shanghai ar som nar vi far de forsta kalla natterna i  Sverige. Lite vemod nar man fattar att sommaren oundvikligen ar slut, sa aven sensommaren och tidiga hosten. Det ar ofta gra himmel nu. Plusgrader, men kyla som liksom kyler kroppen inifran och ut. Loven faller fran vissa trad, andra ser oberorda ut, men vaxlar farg till gratt i brist pa andra yttringar. Plostligt kommer solen, da ser man att det faktiskt fanns en del rodgula lov kvar pa traden, en del ligger fint pa marken. Det saljs apelsiner fran sma lastbilsflak pa gatorna. Forsaljarna ler och kastar apelsinerna till varandra. Det ar ocksa jordgubbssasong, eller iallafall smygpremiar. Man kan sitta vid ett fonster och dricka varmt kaffe nar solen stralar utanfor. Har vet man aldrig.

Ikvall kommer kortbesok fran Sverige som vi ser fram emot att ata / dricka middag med. Helgen ar sen spackad av lagenhetsvisningar, bartomningar, skridskoakning och julklappshandel. I den ordningen dessvarre.

Nya vanor vi lagt oss till med sen senast

1.       Vi gor egen yoghurt i en maskin som varken luktar, later eller knappt syns. Gott blir det iallafall. Lena ar var yoghurtista. Hon bade syns, luktar och later under tiden dock.

2.       Vi ater omelett pa helgerna istaller for scrambled eggs. Det ar en teknikovning tagen ur en halvfransk helmilitar kokbok ”hold the fork firmly with one hand, always keeping it horizontal and parallel to the frying pan as you spread the eggs evenly on the surface”.

3.       Vi ser pa Dexter.

4.       Vi dricker cappuccino istallet for espresso.

5.       Vi ater ankbrost tillagade med kirugisk precision

6.       Vi sager ofta: ”Vi borde boka boende i Sydney”

7.       Vi har nu sex olika banker. Tre kinesiska och tre svenska. Det hela ar mycket smidigt.  

Vi vet att det är old news, andra advent är ju snart här, men vi tyckte ändå det kunde vara på sin plats att ge er en kort resumé från första söndagen i väntans tider. Mest för att vi ville skryta om det fina vädret.

Här bor vi, det vet ni. Och i mitten bor Håkan. Eller bodde.  




Vi vill gärna få med de här palmerna på bild. De känns exotiska.




Termometern visade en bra bit över 20 grader. Helt klart shortsväder. Herregud, hade bara poolerna varit öppna hade vi hängt där. Badat, solat. Men majoriteten av människorna vi mötte verkade inte alls hålla med. De tittade häpet på Martins bara ben. Några vände till och med bort blicken och tycktes tänka "Jag låtsas som jag inte såg det där".




Tar du halsduk? Jag tar mössa.




Jag tar en banan.




Okammad och trött efter lördagens glöggfest. Kanske en snygg pose kan hjälpa? Inte det.




Vissa saker är som i Sverige. Apelsinsäsongen verkar vara en sådan.




Men det mesta är ju uppochner. Som jordgubbssäsongen.




Än en gång kan vi konstatera att Shanghai gör sig bäst med overkligt blå himmel som kuliss. Att det ska vara så svårt för henne att förstå. 

Egentligen ar det ett ganska primitivt liv vi lever har. Enkelt pa ett satt, mycket enkelt. Kanske fel att uttrycka det enkelt. Bekvamt ar ett battre ord. "Man lever ett bra liv har" brukar jag saga nar nagon fragar hur vi trivs. Ar det sa jakla bra? Ja, ibland kanske det ar jakligt bra, man kanner sig priviligierad. Ibland, ja. Ibland ar det jakligt bra i Sverige ocksa. Lika ofta, men pa ett annat satt. Det ar lattare att forklara for manniskor varfor Kina ar bra an vad det ar att forklara varfor man saknar Sverige. Shanghai ar bra for att det ar god och billig mat, det ar sommar 8 manader om aret, man kan i var situation bo bra, resa billigt till narliggande lander, upptacka en annan kultur. Alla fattar det. Ingen kan ifragasatta. Shanghai ar enkelt. Shanghai ar lite plastigt och populistiskt. Det tilltalar det primitiva inom dig. Sverige ar svarare att salja in; "Jag saknar nar hosten kommer. Nar loven faller och man borjar frysa lite. Jag saknar att stanna pa en mack och kopa kaffe pa vag till jobbet. Jag saknar att stiga upp riktigt tidigt en lordag och pulsa genom snon bort till sporthallen medan vindarna fran Vattern forsoker fa mig att vanda och ga hem igen" Sverige blir lite svarforklarat. Ibland obegripligt for en utomstaende. Du kommer pa att du saknar en viss kansla i ett visst ogonblick. En viss tid pa aret, eller friheten. Man kanner sig mer fri. Sverige vadjar till din insida. Till eftertanke. Att satta sig in och att kanna efter. Om Shanghai ar ett siliconbrost ar Sverige en rosig kind. Jag tankte bara beratta det, ifall ni undrade.

Det var Martins födelsedag, därav kom det sig att förra helgen gick i matens tecken, vad annars? Jag gav honom den tyngsta kokboken jag kunde hitta, i hopp om att få sluta höra gnäll om brist på inspiration och istället få njuta av hemlagad mat lite oftare. Vågar nästan sträcka mig till att säga att den där kokboken var den perfekta presenten. Det blev finfin omelett på franskt vis till frukost. Ankbröst stekta till perfektion till middag. Delad glädje är dubbel glädje.




På kvällen blev det restaurangbesök. Vi delade, som det brukar heta, på några rätter. Martin tyckte revbenen var jättegoda. 

 



Jag fick också smaka. Tar tillbaka det där med delad glädje.



I matens tecken som sagt... Vi hittade vi en ny mataffär! När vi förökte komma in visade det sig att bara företag fick handla där. Vi sa att Martin jobbar på ett företag och visade ett visitkort. Det funkade och vi blev insläppta. 

Kött fanns det gott om. I ett kylrum! Det luktade inte ens illa.



Kundvagnarna var jättestora.




Frysen är fylld.


På söndagen bakades det pepparkakor med kryddor som familjen Elm och Jocke varit snälla att stoppa ner i ett paket och skicka hela vägen till Shanghai. Ett paket som förutom pepparkakskryddor även innehöll andra förnödenheter som gör en exilsvensks liv lättare att leva. 




Martin tyckte att pepparkakorna såg väldigt festilga ut.





Den här helgen har vi nästan ätit upp dom, och druckit mängder med glögg. Är det första advent så är det.

Sällan har vi varit så svenska som när vi hittade en hel bilaga om Sverige i South China Morning Post vid frukostbordet i Macau.

"Yes, we are from Sweden" svarade vi. Utan att någon frågat.




Lösningsorienterade, noggranna, okomplicerade, rättvisa, välutbildade, skickliga och jämlika.


Jorå såattt... det är såna vi är, vi svenskar.

I ett paket fran Sverige fanns en styck svensk tvattakta skvallertidning. Och, som man sager, "I nöden spisar fan flugor". Jag kande mig tvungen att lasa den.

Man inser att man lever ett fantasilöst liv när man kommer till en intervju med en Johanna i Bonde söker fru. På frågan vad hon vill göra de närmaste tre åren svarar hon:

1. Jag vill ta sensuella nakenbilder i skogen.

2. Jag ska testa att vara politiker ett tag.

3. Jag ska skaffa åsna.

Den såg nog inte reportern komma riktigt.

Idag ar en historisk och högtidlig dag. Vi ger er Meanwhileinshanghais längsta inlägg hittills. Anledningen är helt enkelt att det finns så många historier att berätta. Vi har ändå fått utelämna några.

Vi ger er.... Tokyo illustrated! För att öka på känslan av närvaro har vi även lagt till ett passande soundtrack, men likt 80-talets lukt-TV får ny tyvärr nynna själva.



DANSA I NEON
Nattliv i stadsdelen Shibuya där vi bodde. Japanerna kan det däringa med neonljus. Vi insåg också att alla Tokyobor ser ofattbart coola ut. Vi kände oss som att vi var på maskerad i temat "Alldaglig" och att vi var de enda som var utklädda.



DRESSED FOR SUCCESS

Japansk klädtradition lever ändå kvar. Notera motcross-skydden längs med ryggen. Praktiskt!




LEMON TREE

Vad gör tysken, norsken, japanen och Bellman i ett träd?




WONT GET FOOLED AGAIN

Fick gick till ett tempel och fick små lappar som beskrev våra öden. Jag fick fantasieggande "Regular luck" och Lena drabbades av "Small luck". Längst ner stod dock: "OBS, du kan själv påverka din framtid. Glada över detta gick vi vidare.



SCHOOLS OUT

Skoluniformerna håller ett fast grepp om Japanerna. De ser festliga ut i sina munderingar. Killarna har shorts och tjejerna kort-korta kjolar.




BRIDGE OVER TROUBLED WATERS

En av många små sagoparker med guldfiskfyllda bäckar.




LICK IT UP

Denna fontänen gav inte evigt liv som den kanske skulle gjort i Rom, men den hade iallafall snitsiga små drakprydnader. Yamamoto (t h i bild) hade med sig varma koppen.




BIG IN JAPAN

Detta måste vara sinnebilden av Japan.




TEMPLE OF LOVE

Hit går man för att visa vördnad. Vi bockade fint när vi gick förbi. Vi tror att Japans gudar gillar oss lite nu.




THE RIVER

Inne i stan. Fattar ni? Ser ju ut som en vårig onsdag på Bondberget. Ahhh, vad man saknar bondberget. Den lilla ängen på 10 km sträckan. Det luktar kobajs, gräs och ängabollar. Vad kan vara bättre?




MACK THE KNIFE

Lena var mycket glad att vi hann stanna till i en knivaffär. "Kolla här" sa hon. "Och här!". Jag fick till slut leda ut henne. Jag råkade även köpa några knivar.




BARA LYCKLIG NÄR JAG DRICKER

Under en viadukt i Ginza hittade vi bläckfisk i wasabi och andra favoriter. Vi satt ute.




MURDER BALLADS

Vi hittade Tokyos minsta bar. 5 platser varav 2 var upptagna. Kvinnan på bilden är manusförfattare till Japans mest populära deckarserie. Hennes förbannelse är att hon måste hitta på ett nytt och orginellt mord varje vecka. Stärkta och sköna hjälpte vi förstås till. Hon tog fram anteckningsblock och noterade noga samtidigt som hon utstötte korta små "Uhu", "OK", "How do you mean" och "Alibi! I need an alibi" En mycket festlig kväll kantad av mord och Japansk whiskey. 




I CANT GET NO SLEEP

4 timmar efter sista whiskeyn ringde klockan och påminde om hur mycket smärta det finns i världen. Vi gick till fiskmarknaden i hamnen för att ropa in en tonfisk. Tyvärr var själv auktionen stängd. Vi surade inte för det.




BREAKFAST AT TIFFANYS

Vem vill missa att köa till prisade Sushi-Dai i 1.5 timmar? Inget går upp mot finsmakarsushi till frukost med ekfatstonerna av en kvardröjande Suntory i munnen. Vi tittar nyfiket in.




THE LOOK

Ser bra ut.




NU TAR VI DOM

One piece for you! HAIII! Vi trollbands av sköna tonfiskbitar som nästan tycktes röra på sig.




OH HAPPY DAY

Så här glad är en delägare på ett ställe som tar 200 spänn för 7 bitar sushi och ändå måste sätta upp kravallstaket utanför.




BIG CITY LIGHTS

Vid det världskänt trafikerade övergångsstället i Shibuya. Det känns som taget ur en Robyn-video. Om allt i New York ser ut som filmkulisser ser allt i Tokyo ut som en musikvideo.




UNDER MY UMBRELLA, ELLA, ELLA, EYYYY

Världsvan donna med genomskinligt UMBÄRÄLLA




LUGNA GATAN

I Yoyogi Park var det höstigt. Man ville springa, sparka i löven och meta i dammen.




INTO THE GREAT WIDE OPEN

Detta var la fint. Eller?




FLY ME TO THE MOON

Beskriver att jag var mycket nära att trilla i trappan, och hur det kunde ha tett sig.




PEOPLE ARE STRANGE

Harry Potter träd.




PAINT IT BLACK

Hur fan kunde de måla trappan jeans-grön? Stackars trappa.




MY KIND OF TOWN

Stort utan att vara högt. Omväxlande med bibehållen själ. Vi DYRKAR Tokyo.




VÄXELN HALLÅ HALLÅ

Koppla mig till 22




GLORY OF LOVE

Här kunde likaväl Daniel-San och mr Myiagi suttit när det begav sig 1985 eller nåt.



FISKARNA I HAVET

Lunch när den är som den ska vara. Färsk, fin och serverad med nya favvoölet Yebisu.





WAKE ME UP

I trance någonstans i Shinjuku. Letar rätt tunnelbana. Svårt när det finns 104 halvlämpliga att välja mellan.




WHAT A WONDERFUL WORLD

Skillingarydsskog mitt i Japans huvudstad. Sandjord kanske?





HOUSE OF THE RISING SUN

Här bodde någon riktigt cool kejsare. Omgärdad av riktigt coola samurajen knallade han nog runt på kullarna och funderade över sin lunch. Skulle det bli Sushi-San eller kanske lite Yakitori-San?





HUNGER HOTELL

När du väl bestämt dig.





LET'S GO NER PÅ STAN

Flyktig blick. Kantigt tänk.




MÄRK HUR VÅR SKUGGA

Middag. Punkt.




BEAUTY AND THE BEAST

Så gulliga. SÅ goa i den åldern.




SOMMARNATT

Tokyo är den enda staden där man kan tänka sig att åka taxi mest för färgen på bilarna. De uppmanar liksom till att hänga ut genom rutan och spegla sig i neonljusen.




DEN VASSA EGGEN

En ny, men mycket god vän. Hej, hej!!




THE RAZORS EDGE

Tommy, din språktrollare/hacker. Vad står det? Vad har jag köpt?




THE FIRST CUT IS THE DEEPEST

Vad varje gul lök bör frukta.

Sa har ser den alltsa ut. Bilden av total idioti. Hakan pastar att han ska ga i ide nu. Vi berattar att det for det forsta fortfarande ar over 20 grader ute och att det nog kan vanta, dessutom ar han inte en bjorn. Hakan ar av en annan mening. Han "kanner sig lite seg och ska slagga nat kvartal sadar" sager han. Sen ser han pa oss med sin oefterharmliga och pafallande korkade uppsyn.

Vi har borjat inse att bigamisten och mytomanen Hakan har problem med skulder. Det satter sina spar att ha en fru pa varje sten i dammen. Hur ska han fa ihop allt? Och hur har han ro att sova bort de narmsta manaderna? Det talas om att Hakan forsoker fly.

Nar vi traffar Hakan haller han pa att packa ihop "infor vintern" och har inte tid att prata egentligen.

Men Hakan ar ju en trevlig prick. Han vill att vi ska fylla i hans "Mina vanner" bok. Han ska ta med sig denna i idet sager han.

Har foljer ett utdrag:


Namn:

Adress:

Fodelsedag:

Syskon:

Intressen:

Favoritbank:

Lycko-bankomatkod:

Favoritplats att forvara sina bankkort pa:
Alsklingsdjur (ps skoldpadda stavas med tva p):


En gang varje artusende hander nagot vi inte kan forklara. Naturen spelar oss ett spratt. Vinden vander, tuppen gal och klockan slar sju samtidigt. Dessa var omstandigheterna nar den besynnerliga lilla varelsen Hakan foddes.

Lyckligtvis ar tusen ar en lang tid. Olyckligtvis ar var damm habitat till fler sma krabater med Hakans gener. De flesta skoldpaddor. Det var battre forr.

Vilken sol! Stor och rod. Som i en film fran Kina. Japan var som man hade hoppats, en plats dar mr Myiagi skulle kanna sig hemma. Gronska. Lugn och harmoni. Hai! Ljustavlor. Allt ar antingen valdigt gammalt eller mycket modernt. Inte manniskorna. Ingen ar gammal. Du ser inga sma barn. Alla ar unga. Man gar pa led. Ratt sida vagen. Satt andra framfor dig sjalv, sa ska det nog ga bra, tipsade nagon. Det gick bra. Gardagens smog har lattat idag. Skont. Nu ar solen gul. Maste komma pa ett satt att fa med kaffe i bilen. Kaffe = lycka. Kom ihag det. Born to run i oronen. Kommer ihag en varm sondag i juni forra aret. Vi gar genom Bronx. Smala gator. Sol. Sommar i luften. Fullkomlig frihet. Ska vi orka ga hela vagen hem? Vi hinner, vi har ju hela livet pa oss. Vi ar vilsna sma statister som fatt lov att ga genom den perfekta dagen. Bara vi ar lugna och inte stör sa ska det ga for sig. Kommer ofta tillbaka till den dar dagen. Efter skulle vi hem. Inte resa sa mycket. Nu fick det vara bra ett tag. Sa gick det med det. Kanske ar det battre att fa langta efter kaffet tills man kommer till jobbet? Nah, fan, kaffe i bilen far det bli. Fick ett paket pa posten. Kinesiska grannen ringer mig och vill informera mig om att jag inte ar hemma. Det sager namligen brevbararen. Men hon tar hand om det tills vi ar tillbaka. Hon borde fa en blomma. "I can clearly see it is blue!" sager hon. "And.. ooohh! It is not very big!" Tack. Idag maste jag trana. Maste bli starkare, snabbare, snabbt. En kines vid vagen far boter. Ett vanligt straff ar att man far bota de pengar man har pa sig. Jag har inga pengar pa mig. I Japan kan de det dar med kolgrillar fanimej! Och ol. Man glommer inte Japan.

Just nu ar vi pa en o utanfor Kina som kallas Japan. Dar har vi det trevligt. Vi kommer sa smaningom bjuda er nara bilder darifran. Till dess, we proudly present to you: Macau!




Fagelburar som balkong ar poppis.  



Man kande sig ovantat hemma som Europe. Man tankte liksom - hej Europa!



Fler burar



Fagel som flytt



Typiskt litet torg.



Gammal teater. Detta var innan Bergman.



Dubbel espresso for 10 SEK. Bra deal for en koffeinpundare. Aven Lena gillade upplagget.



Jaha



Notera Charlie Sheen frisyren fran "Hot shots" 1992.



300 meter hogt casino i guld, gentlemen (kan varit fake)



Dalig isolering i Macau. Det ar varmt nastan aret om.



Macaus nationalratt ar the Pork Bun. En stekt flaskkotlett instoppad i en fralla. Gudomligt.



Kinakvarter



The Venetian. Varldens storsta Casino och varldens 4e storsta byggnad (hotellet har 3000 sviter i storleken 60 - 80 m2)



Pa the Venetian



Pa Venetians andravaning (PS konstgjord himmel genom att mala ett tak 25 meter over golvet)



Dar fanns aven en flod. (OBS, pa andravaningen, inte pa markplan)



A taste



Strandfiske. Napp precis nar vi passerade!



Promenad i 30 gradig varme



Lunch pa Fernandos. Vi at:

1. Rakor sauterade i musselsas

2. Grillade sardiner

3. Grillad spadgris

Mitt livs basta lunch.


    

Jadrans vader idag. Det var skont i Macau iallafall. Det ar sa morkt nu, redan nar jag slutar jobba. Det blev en plastgran till slut. Jag skams. Jag trodde aldrig jag skulle kopa en. Kanske ska slanga den och leta en riktig gran. Ja, det borde vi gora, eller skanka den till nagon. Vem vill ha en plastgran i Kina? Undrar var jag har mitt pass? Maste kolla det. Langtar efter svensk vinter nu. Nar det luktar kallt och det ligger sno overallt. Det maste har varit sommar har nu i vada? 7, 8 manader? Det ar som att fa sin favoritmat varje dag. Regn. Regn nu. Jag forstar inte varfor tempot pa kinesiska vagar okar nar det regnar. Det ar nagon slags defekt kanske? Frank Sinatra ar lite som Robert Broberg, "..lets float down to Peru. In Lama-land there's a one man band, and he'll tute his flute for you". Fint det dar. Man far lust att resa. Kan passet vara i hallen? Borde borja med mellanmal. Jag kan ha en fruktskal pa jobbet. Ta en frukt nar andan fller pa. Utan att fraga, bara ta en. Det ska jag ha. Undrar om Gunde Svan har en fruktskal pa jobbet? Undrar om han jobbar nu for tiden? Tokyo imorgon. Ga upp tidigt. Stryka ikvall, sen knola ner kladerna i resvaskan, sen be hotellet stryka igen. Smakar sushi annorlunda i Japan? Alla sager det. Hur kan det gora det? Min sushi smakar alltid en overdos av wasabi. Stackars bihalor. Det ar is pa Vapenvallen nu. Belysningen star pa och isen ar blank. Glogg efterat. Jag alskar Sverige. Man saknar inte baset forran man blivit en ko, antar jag. Arstider. Fika. Ingen kan det dar med be om en patar pa kaffet som jag. Faktiskt. Innebandy. Macau var trevligt. Vilken mat! Jag tycker om nar de serverar vin i dricksglas. Skiter i vett och etikett och lagar mat istallet. Det blir ofta bast sa. I Macau fick man vin i dricksglas, man fick till och med ytspanning. Trana eller ata ikvall? Trana kanske. Sen ata. Packa forst. Hitta passet! Nar man komparerar adjektiv i Kina blir det ungefar sa har: mycket lang (positiv), mer mycket lang (komparativ), mest lang (superlativ). Undrar varfor det inte bara kan heta "lang" i Kina? Det heter redan i sin grund "mycket lang". Vill man overdriva? Blir det lite futtigt att bara saga "lang"? Baron Von Munchhausen hade trivts i Kina. Alltid nagot plan som lyfter fran HongQiao. Man ser dem knappt fran vagen nar de lyfter. Smog. Dimma? Ska slang upp lite bilder pa bloggen ikvall ocksa. Alla mojliga. Sen trana, ata, packa. Stryka ocksa. Undrar hur man ska bete sig pa ett mote i Japan? Ska man halsa och bocka lite, kanske? Kanske inte. Jag far fraga. Man ska nog visa lite vordnad tror jag. Hur gjorde de i Kill Bill? Lost in translation ar ju darifran. Nagra ledtrdar dar? Underbar film det dar! "-Lipp it!" "-Lipp my stockings" Ha ha! Hahaha! Handla julklappar ocksa. Det maste goras. Det ar redan jul pa IKEA. Jag vantar till den 23e, tror jag. Eller det far bli den 22a i ar. Kan ju inte skjuta pa allt.  

Andra dagen i Macau.

Nu, forstar ni, ar vi pa vag mot vad som kallas "the Cotai Strip". Forlagan kallas "the Strip" och ligger i Las Vegas. Enda skillnaden ar hur mycket pengar det spenderas pa de spektakulara Casinon som ligger utmed gatan. Macau ar numera namligen bade ikapp och forbi Las Vegas.

Na.. Vad sager ni? Allt vi ager pa ROTT eller pa SVART?

Vi kommer antingen cykla eller aka helikopter hem till Shanghai. Det ni.

Förra helgen var vi bjudna på bröllop. Det varade i en och en halv timme. Ibland är de effektiva kineserna, det måste man ändå ge dem.

Det blev en tidig morgon. Tidiga mornar har Martin svårt att hålla ögonen öppna. Då ser han ut så här:



Brudgummen i fråga var en av Martins medarbetare och några av hans övriga arbetskamrater hade varit vänliga nog att ge oss ett "Hung Bao", dvs. ett rött kuvert som vi kunde, nej skulle, lägga pengar till brudparet i. Det är så man gör här, inga presenter och annat tjafs utan en rejäl bunt med pengar är vad man ger.

Trots att vi hade lång väg att åka var vi bland de första gästerna på plats. Mr. Chen, vår chaufför, är tidspessimist. Alltså motsatsen till tidsoptimist. Brudgummen såg lite stressad ut när vi anlände och förklarade att hans blivande fru var och fixade håret men att han genast skulle ringa efter henne så att vi kunde fotograferas tillsammans med brudparet. Vi sa att det inte var någon brådska men vad hjälpte det. Några minuter senare anlände bruden med ett ansträngt leende på sina läppar.

Resten av dagen såg på ett ungefär ut så här:

 11:58 Brudparet tros göra entré. Falskt larm.  
12:07 Lyset släcks. Strålkastare sveper över salen likt ett hockeyintro. Hög musik pumpar ur högtalarna.
12:08 Strålkastaren riktas mot dörren och bruden gör entré. 8 betyder tur i Kina, därav tiden för entrén.
12:09 Brudparet byter ringar
12:10 Brudparet skär tårta
12:11 Brudparet tänder ljus tillsammans
12:12 Brudparet häller champange i en pyramid av glas
12:13 Brudparet dricker snaps
12:14 Bruden lämnar salen för att byta klänning 
12:15 Slut på akt 1

12:18 Bruden gör entré
12:19 Den första av 19 rätter kommer in
12:21 Brudgummens far håller tal. Alla upptagna med att äta.
12:23 Brudens far håller tal.
12:25 Den inhyrda underhållaren jonglerar med dukar
12:26 ..med större dukar 
12:27 ...med jättestora dukar
12:30 Bruden lämnar salen för att byta klänning

12:35 Underhållaren kastar ut nallar till gästerna
12:36 Smockorna hänger i luften i dispyter över nallarna
12:37 Jättestor nalle krossar vinglas och landar på tallrik
12:38 Fler nallar åt folket
12:39 Tävling på scen om gigantnalle
12:42 Bruden lämnar salen för att byta klänning

12:45 Underhållaren spelar flöjt
12:46 Underhållaren spelar flöjt med näsan
12:47 Rungande applåder
12:50 Underhållaren sjunger en sång
12:52 Underhållaren motar bort barn som kommit lite väl nära de kvarvarande nallarna.
12:53 Sista nallarna kastas ut.
12:55 Brudparet med familj reser sig och börjar i tur och ordning skåla med de 250 gästerna.
13:30 Bröllopet är över. 250 skålar avslutade.
 



Vi tackar H med fru för att vi fick komma på ett bröllop vi aldrig kommer glömma. Mitt i det höga tempot var det ett väldigt lyckligt och fint bröllop.

P.S. Mr. Chen var en av de lyckligt lottade, men på vägen hem fick jag den nalle han lyckats fånga under utdelningen. Han är en fin prick, mr Chen.

Jag kom ivag sent hemifran idag. Brukar vilja undvika det. Men jag var sa trott, otroligt trott. Jag hatar kinesisk techno. Mr Chen gillar kinesisk techno, han kan tugga tuggumi i takt till musiken till och med. Det maste gora ont i kakarna. Ska bli kul att ata pa Cuivre. Nar at vi nagot vasterlandskt senast? Fan va skrynklig min skjorta blir i bilen. 20 minuter kostade det mig i morse. Kunde gjort nagot annat med den tiden, sovit till exempel. Varfor far jag tvangstankar att vicka pa tarna nar jag springer? Varje varv igar. Runt, runt. Vick, vick. Konstigt. Undrar om man tappar tid pa det? Undrar om det hant pa elitniva? "-Han ar nu nastan 8 sekunder efter kenyanen! 8 sekunder!! Kanske vickade han pa tarna i bortre kurvan?" Nej, det hander nog sallan. Denna laten ar samst pa skivan. Spice girls samplade med vers pa kinesiska. Det blommar jattestora rosenbuskar utmed vagarna. Sa dags nu. Lite nervos idag kanske. Nej, kanske inte. Spand later battre. Jag ar spand idag. Jaha, Macau da ja. Forsta gangen jag bor pa en skola sedan Upplands Bro gymnasiet 1993. Nu har jag levt dubbelt sa lange som jag hade gjort 1993. Da var man bara halv med andra ord. Nej DEN HAR laten ar samst. I Kina spelar gamlingarna Mahjong pa internet nufortiden. Familjerna har inte tid att umgas med dem langre. Det betraktas som utveckling. Lite bilar pa vagen idag. Tomt just nu. Fyra filer for oss sjalva. Mr Chen valjer vant att ligga sa nara mittracket som det overhuvudtget ar mojligt. Det gor alla. Ska bli gott med kaffe om en stund. Nagon gang vill jag ha ett jobb dar jag kan ata frukost innan, och lasa tidningen som vuxna ska gora. Titta pa rubrikerna och saga "uhmm, ahhjuuum" innan jag utan att titta pa ostmackan, trevar efter den och tar ett bett fortfarande med tankarna och blicken i oversvamningens Bangkok. Nu ar jag sen. Jakligt sen. Det finns inga bensinmackar i Kina. Eller? Man ser dem sa sallan. Sinopec heter de har. De som inte finns.

Tillräckligt varmt för att sitta på uteserveringarna, svalt nog för att slippa svettas. Klarare luft, blåare himmel. Blommor som blommar, löv som faller. Det är på hösten Shanghai visar sig från sin bästa sida. Men så kom gårdagen. 17 grader! Det verkar minsann som om vintern är i antågande. 

Hej pa er!

Nu ar vi tillbaka i skrivandet. Den sista tiden har praglats av arbete, arenden, fixande och donande.

Liten uppdatering sen senast:

Lotta och Karin har akt hem. Det var trist.

Lena har forsokt forlanga sitt visum. Det gick sadar. Det var ocksa trist.

...det innebar att vi bradskande maste utomlands. Det var inte trist. Valet foll pa Macau, en blandning av Portugal, Kina, Las Vegas och lite annat.

Imorgon har en av mina medarbetare bjudit oss till sitt brollop i Changzhou.

Naja, det var en kort uppdatering. Nedan foljer nagra dammiga gamla bilder som vi tog pa den dar tiden nar vi var i Peking. Hall till godo.

Lyllos er som inte har varit i Kina. Lyllos er som har allt kvar. Efter två veckor har nu morsan och jag glott, känt och luktat klart på Kina. Vi är proppmätta på såväl mat som intryck och djupt imponerade över Lena och Martins navigering här i stan. Efter vilda diskussioner och långa nattliga överläggningar kommer här vår gemensamma lista över fem höjdpunkter under vistelsen här.

1. Parken, en tidig morgon. En föreställning i sig som inbegriper tusentals kineser och där regissören tappat greppet totalt. Exempel på saker man kan roa sig med:

Massera ett träd

Dansa med solfjädrar

 
Eller, varför inte attackmassage av en tandlös lite gumma

2. Peking – hutongerna, Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Det var häftigt alltihop, Peking var jättelitet och jättestort på samma gång. Se tidigare inlägg.

3. Kinesiska muren. Tänk att den är nästan tusen mil och ihoplimmad med klibbigt ris!

4. Maten. Här går dock åsikterna isär. Medans undertecknad skulle vilja ha det kinesiska köket på en första plats så är mamma Lotta lite mer tveksam - ”Det är roligt att ha ätit det” som hon uttrycker det lite lakoniskt. Själv säger jag: jordnötter i vinäger, gurksallad, lättfriterad äggplanta, can’t get enough!

5. Shanghais trädkantade gator där de eldrivna och därmed ljudlösa mopederna susar fram och där allt går att köpa – frukt, strumpor, dvd-filmer, grillspett, paddor, tjusiga kläder och mindre tjusiga kläder, etc , etc, etc. Vänder man huvudet åt ett håll ser man en kines lugnt promenerandes i pyjamas medans det åt andra hållet ligger någon och sover, företrädelsevis på jobbet som till exempel fiskhandlaren här:





Så, vi hoppas på att det kan bli lite kines av oss i vårt nästa liv. Det vore gött det. So long!

/Karin

Sondag, 11:00. WeiHai Road, Shanghai. En damm. Ett revir. Ett hem for en varldens mest egensinniga och uppkaftiga sma krabater. Håkan. 

Det ar sa har vi lart kanna honom. Lojt solande sina ben medan han betraktar varlden med sina excentriska ogon.




Den sista tiden har han daremot lyst med sin franvaro. Vi har kanske morsat pa honom nar han simmat forbi nagon gang, men annars - tystnad. Igar, nar vi tittade ut i dammen, sag vi nagot markligt. Hakan lag pa stenen som forr, men han var inte ensam.. han talade med nagon..

Mycket forvanade sprang vi ner till honom. Han var kvar pa stenen, precis som den andra skoldpaddan. Av nagon anledning talar han inte med mig langre. Hanvisar till en "Silenzio stampa", en mediabojkott. Nar jag paminner honom om att jag inte ar media fnittrar han hysteriskt. Lena fick daremot tala med honom:




Hakan: Grrr... helloooo there! Hehehe!

Lena: Hej Hakan, vem ar det dar?

Hakan: Vem? Vada?

Lena: Din lilla kompis?

Hakan: [drar in huvudet i skalet] - Jag vill se en order om husrannsakan pa detta!!

Lena: Men sluta tjafsa Hakan, jag vill ju bara tala med dig.

Hakan: Player.

Lena: Vad?

Hakan: Kalla mig Player.

Lena: Hmmf, ok Player. Ar det din son pa stenen?

Hakan: [mumlar inifran skalet] Jakla skit-tackning har inne.. - Du snubban, jag tror vi far ta detta en annan gang.

Lena: Du har ju sagt att du inte har nagon familj har i dammen. Att du ar "dammens Don Juan", en "Toy Turtle" och allt vad du kallat dig.

Hakan: [sticker fram huvuder ur skalet] - DVARG!!!!

Lena: Forlat?

Hakan: Det ar en dvarg pa stenen!!

Lena: Men Hak... ehmm "Player", hur lagt far man sjunka egentligen?

Hakan: - GAAAAHHHH!! [dyker i vttnet]

Lena: Suck, vi ses..

*******

Sa kom det sig den dag vi avslojade Hakans dubbelliv som varannan-vecka-pappa och varannan vecka sjalvutnamnd Casanova. For det ar val sa det ligger till?